Göteborg 220322
Bygg en bra inomhusmiljö utan skadliga emissioner
”Luktar det inte konstigt härinne”?
”Vi är flera på jobbet som känner oss förkylda jämt”. ”
Alltså jag fattar inte … Jag har huvudvärk i stort sett varenda dag sen vi bytte lägenhet”.
Känner du igen den här typen av kommentarer? Något känns fel men det är svårt att sätta fingret på vad det är. Kan det vara någonting med luften? Absolut!
På Folkhälsomyndighetens hemsida kan man läsa att ”En femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige uppger … att de har ett eller flera symtom som de relaterar till inomhusmiljön i bostaden, skolan eller arbetet. Det kan röra sig om slemhinne- och luftvägssymtom, astma, hudsymtom, trötthet och huvudvärk.” 1)
Nu är vi förstås olika känsliga och inomhusmiljön påverkas av många faktorer. En av de vanligaste är emissioner – flyktiga ämnen som utsöndras av många byggnadsmaterial. Vissa av de här ämnena påverkar hur vi mår. Även om det bara är milda symptom, eller kanske bara en otrevlig lukt, så faller problemet under Miljöbalkens 1:a paragraf där det står:
”Miljöbalken skall tillämpas så att
1 människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,” 2)
Med andra ord är en fastighetsägare skyldig att ta reda på vad som orsakar problemen och göra något åt dem. Hur då?
Luftmätning – instrument vs din kropp
En dålig inomhusmiljö kan bli ett kostsamt projekt. Därför är det viktig att låta en erfaren skadeutredare titta på problemet. Hen kan identifiera den verkliga källan och sedan föreslå relevanta åtgärder.
Ofta börjar man med att göra en luftmätning. Genom att analysera halten av olika indikatorämnen kan man hitta källan till tänkbara emissioner eller lukter. Även om mätinstrumenten är känsliga, så är vår kropp ännu bättre på att identifiera skadliga substanser. Den kan reagera på halter som inte ens är mätbara. En luftmätning som säger att inomhusmiljön är okej, är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att den är det!
Varifrån kommer emissioner?
Inomhusluft innehåller ungefär 6 000 organiska ämnen och cirka 500 av dem kommer från byggprodukter. Två av de vanligaste källorna till emissioner, är golvlim och impregnerat trä.
Golvlim: När golvlim bryts ner bildas flyktiga, organiska kolväten som kan ge dålig lukt och diffusa symptom som huvudvärk, trötthet eller rinnande näsa. Lim under gamla plastmattor i byggnader från 60-, 70-, och 80-talet,70-talet, är en vanlig källa till den här typen av emissioner. Problemet beror på att grunden släpper igenom markfukt som påverkar limmet. Samma problem förekommer idag vid nybyggnation. Nu är problemet att golvlimmet appliceras på betong som inte torkat klart. Ibland kan limmet börja brytas ner redan en månad efter att golvet är lagt.
Impregnerat trä: Emissioner avges från trämaterial som behandlats med klorfenoler, ett träskydd som var vanligt träskydd under perioden 1955 – 1978. Kloranisoler, som emissionerna kallas, är i regel inte hälsofarliga men ger upphov till dålig lukt som är knepig att bli av med. Ämnena luktsmittar i stort sett allt de kommer i kontakt med och det kan bli svårt att sanera material som impregnerats av lukten.
Hur kan du bli av med skadliga emissioner?
Vad kan man göra för att bli av med emissioner inomhus?
Ventilerade golv är en vanlig lösning för att komma till rätta med emissioner. Man bygger upp det befintliga golvet och får ett utrymme under det, som sedan kan ventileras med hjälp av fläktar och ett kanalsystem som transporterar ut luften utanför byggnaden. Men lösningen måste underhållas och kostar energi under byggnadens hela livslängd.
Spärrskikt är en annan lösning. Ett bra spärrskikt ska ingå i ett system med styrkta och verifierade egenskaper. Prövningen av materialet ska utföras i ett laboratorium och redovisas med hänvisning till gällande standard. Det gäller alla komponenter i systemet: spärrskiktets vidhäftning och lösningar för skarvar och genomföringar.
ARDEX SYSTEM DENS 3 - bli av med emissioner en gång för alla!
ARDEX SYSTEM DEN 3 är ett sådant verifierat spärrskiktssystem3). Systemet består av primer, lim, spärrskikt, skarvtejp och golvspackel. Alla delar i spärrskiktet är testade i laboratorium och du kan läsa testresultaten på dens3.se
Vilka ämnen kan systemet stoppa? Det korta svaret är: Alla. Ardex DENS 3 Spärrskiktsfolie 1.1 är har en väldigt hög ångtäthet med ett Z-värde (ånggenomgångsmotstånd) på 60 miljoner s/m och är i princip ogenomträngligt.
När du spärrar en konstruktion med ARDEX SYSTEM DENS 3, har du dessutom löst problemet med emissioner en gång för alla. Systemet kräver inget underhåll och den enda kostanden är vid installationen.
Så fungerar ARDEX SYSTEM DENS 3
Aluminiumkärnan är laminerad med två plastskikt på vardera sida. Plastskikten skyddar kärnan och ger bra vidhäftning mot underlag och ytskikt. Plasterna är miljövänliga och framställs under kontrollerade former. Förutom själva spärrskiktet består Ardex DENS 3-systemet av primer, lim, skarvtejp och golv- eller väggspackel.
Ulf Johansson på DENS 3 förklarar hur företaget har tänkt när de tagit fram spärrskiktet:
”Vi vill att det ska vara enkelt och säkert att jobba med DENS 3-systemet. Rullarna är lätta att hantera, de väger under 19 kilo. Limmerna, som ingår i systemet, är miljöklassade och har ingen egenemisson. Om du behöver justera eller jämna av underlaget kan du välja om du vill göra det innan eller efter du lägger spärrskiktet. Med normal avjämning är bygghöjden låg, bara 6 mm för golv och 3 mm för väggar.”'
Låter det som en intressant lösning? Längre ner på sidan hittar du länkar med mer information om hur du kan bli av med emissioner för gott!
Hänvisningar:
3)För att få systemgaranti måste ARDEX rekommenderade produkter användas vid installation.




Ulf Johansson